Jag har alltid gillat att ta ut svängar med stimulantios och har så gjort.
Jag rökte tobak varje dag i fyra-fem års tid
Jag åt socker varje dag (alltså socker allena) under ett år
Jag drack stooora kvantiteter alkohol varje dag i över ett års tid
Jag rökte stooora u-båtskvantiteter gräs varje dag i två års tid
Jag drack åtta dubbla espressos plus fyra lattes dagligen under ett år
Jag åt snabbmat varje dag i tre månader
Jag var på casinos varje dag i två veckor
Jag snattade nästan dagligen under ett års tid
Jag blev ändå inte alkis, tabakkonist, potskalle, sockerivrare, tjockis, kleptoman eller spelberoende för det. Samma minut som jag lade det överdrivna bruket av gräset, ölen, godiset, stripsen, koffeinet, markerna åt sidan så var det inte mer med det. Tänkte inte ens på det. Det där belöningscentrumet de snackar om kan inte vara så välutvecklat på mig och det måste man väl vara tacksam för. Det är samtidigt konstigt eftersom jag anser att jag njuter nåt ofantligt av att dricka vin, äääääta, lägga in en snus, röka gräs, suga kaffe och ligga. Men jag menar: jag kan köpa en påse blandsnarr (en gång varannan månad), dricka alkohol (numer aldrig, mer vanligt en gång per vecka), smacka in en pizza med bern (två gånger per år), inhalera gräs under nån fläkt (fyra gånger per år), snatta en kajal (en gång vartannat år). Allt detta är fortfarande svinakul, men det tycks inte vara något min kropp kräver. Jag är på när tillfälle bjuds, det är jag. Men däremellan... nichts. Hoppas att det förblir så.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar